hmmm... Fan vad det snurrar i huvudet ibland!!! =(
När jag skrev detta så satt jag ute i Åled tillsammans med en kollega. Vi jobbar med en kille här ute som inte tycker om att vara bland för mycket folk och liv. Det finns INTE så mycket att göra som personal här. Han sköter sig mestadels själv men behöver stöd och hjälp mellan aktiviteterna.
I tisdags kväll vid 20.30 snörade jag på mig mina inlines och drog ut. Det var riktigt härligt. Svalt och skönt, var hemma runt 22.15.
Åkte först bort till en kollega för att kolla in hennes nya “älskling”. Hon har köpt ny bil och den var riktigt fin! Där har du gjort ett riktigt bra kap!
Efter att ha stått där och snackat skit med henne i 10minuter så åkte jag vidare. Åkte bara runt överallt och kollade läget, letade efter bra vägar att åka på, men konstaterade att man nog får bege sig en bit utanför stan för att hitta det. Inne i stan och runt om stan är det bara kassa vägar.
Till slut hittade jag en stor gräsmatta där jag la mig ner och bara slappnade av. Tittade upp på den klarblåa himlen som väckte många tankar till liv i mitt huvud igen!
“Tänk va mysigt det hade varit om du hade legat här jämte mig och hållt om mig nu. Pratat om allt och ingenting. Tänk om du var min!”
Blir nästan ledsen av att tänka på det. Jag vet att det troligtvis aldrig kommer att hända.
Kanske är det dags att släppa taget nu?
En annan tanke som kom upp i huvudet har med åldrar att göra.
Hur kommer det sig att jag kommer så bra överens med “folk” som är mellan 10 och 20 år äldre än mig själv. Jag umgås med personer mellan 35 och 45 år, men jag själv är ju bara 24år. Är jag så mogen av mig eller vad beror det på? Jag har inte många jämnåriga vänner. Någon är tre år yngre, men det märks ju inte att hon e yngre heller.
Men kan det vara så att dom känner någon form av “moders-känsla” för mig eller är det bara att dom vill umgås som vänner? Knepigt det här tycker jag. Men det kanske inte är meningen att man ska fundera så mycket på det utan bara njuta av det. Även om det är svårt att låta bli ibland!
Och på tal om åldrar. I mina senaste tre förhållanden har killen varit 4,7 och 16 år äldre än mig. Det är också lite konstigt tycker jag. Nu är det nog dags för någon som är yngre än mig nästa gång. Om nu åldern har någon större betydelse egentligen. Och han som var 16 år äldre betedde sig iofs som om han fortfarande var i tonåren. Så jag tycker inte riktigt att det räknas. Snarare 5 år yngre isf! Haha!
När jag låg där i gräset så började jag även planera sommaren och vad som händer på semestern v.29,33,34. Men det kommer i nästa inlägg. För jag är långtifrån klar!!! =)
I tisdags kväll vid 20.30 snörade jag på mig mina inlines och drog ut. Det var riktigt härligt. Svalt och skönt, var hemma runt 22.15.
Åkte först bort till en kollega för att kolla in hennes nya “älskling”. Hon har köpt ny bil och den var riktigt fin! Där har du gjort ett riktigt bra kap!
Efter att ha stått där och snackat skit med henne i 10minuter så åkte jag vidare. Åkte bara runt överallt och kollade läget, letade efter bra vägar att åka på, men konstaterade att man nog får bege sig en bit utanför stan för att hitta det. Inne i stan och runt om stan är det bara kassa vägar.
Till slut hittade jag en stor gräsmatta där jag la mig ner och bara slappnade av. Tittade upp på den klarblåa himlen som väckte många tankar till liv i mitt huvud igen!
“Tänk va mysigt det hade varit om du hade legat här jämte mig och hållt om mig nu. Pratat om allt och ingenting. Tänk om du var min!”
Blir nästan ledsen av att tänka på det. Jag vet att det troligtvis aldrig kommer att hända.
Kanske är det dags att släppa taget nu?
En annan tanke som kom upp i huvudet har med åldrar att göra.
Hur kommer det sig att jag kommer så bra överens med “folk” som är mellan 10 och 20 år äldre än mig själv. Jag umgås med personer mellan 35 och 45 år, men jag själv är ju bara 24år. Är jag så mogen av mig eller vad beror det på? Jag har inte många jämnåriga vänner. Någon är tre år yngre, men det märks ju inte att hon e yngre heller.
Men kan det vara så att dom känner någon form av “moders-känsla” för mig eller är det bara att dom vill umgås som vänner? Knepigt det här tycker jag. Men det kanske inte är meningen att man ska fundera så mycket på det utan bara njuta av det. Även om det är svårt att låta bli ibland!
Och på tal om åldrar. I mina senaste tre förhållanden har killen varit 4,7 och 16 år äldre än mig. Det är också lite konstigt tycker jag. Nu är det nog dags för någon som är yngre än mig nästa gång. Om nu åldern har någon större betydelse egentligen. Och han som var 16 år äldre betedde sig iofs som om han fortfarande var i tonåren. Så jag tycker inte riktigt att det räknas. Snarare 5 år yngre isf! Haha!
När jag låg där i gräset så började jag även planera sommaren och vad som händer på semestern v.29,33,34. Men det kommer i nästa inlägg. För jag är långtifrån klar!!! =)
